I serien Shipwreck Collection bygger jag en SKOHYLLA med virke från en gammal brygga och en renoverad blekingeeka. Jag gillar de tjärade borden ! Det ska bli lite kopparrör på sidostyckena.




I serien Shipwreck Collection bygger jag en SKOHYLLA med virke från en gammal brygga och en renoverad blekingeeka. Jag gillar de tjärade borden ! Det ska bli lite kopparrör på sidostyckena.





Foto 20190112.
Nu är det äntligen dags att montera ihop skrovet och däcket med varandra. En milstolpe i projektet. Planen är att fixera dem mot varandra så gott det går med hjälp av spännband runt om och lite stöttor på insidan där det behövs. Delarna är ju som två kupoler som ska mötas och bilda rund tvär-profil. Sedan plastas de ihop på insidan så mycket man kommer åt, I stävarna når man inte men på förskeppet har man nytta av lastluckan. Därefter läggs en glasfiberremsa på utsidan. Vid båda stävarna behövde däcket smalnas av lite för att passa ihop med skrovet. Lite oklart varför.





Vajrar monterade. Skäddan kommer att vara löstagbar tack vare det avlånga uttaget som axeln går i. Vajrarna är bromsvajrar för cykel.
Här ser man röret som vajrarna går i fram till sittbrunnen. Det är ett vanligt elektriker-rör som böjts till.

Sargen är av modell stor så att man kan sitta med böjda ben och ha knäna ovanför sargkanten. På grönländska kajaker är det annars vanligt med mindre sittbrunn och att man då sitter med raka ben under däcket.

Sargen gör jag i två delar. Första delen är här ditsatt och plastad ihop med däcket på utsidan. Sedan ska en horisontell del sättas uppe på.

Bokhyllan är klar !

Det ät roligt med olika material i snickeri-projekten. Här är ena sidostycket till bokhyllan provisoriskt hopmonterad. Trästolparna är gjorda av en uttjänt köl från en GKSS-eka och hyllstöden är kopparrör. Fortsättning följer …


En isländsk symbol som visar vägen till sjöss och i livet.
Matrial: Gran och ek. Diameter 24 cm.

From https://norse-mythology.org/:
-The Vegvisir (Icelandic Vegvísir, “That Which Shows the Way;” pronounced “VEGG-vee-seer”) is a symbol described only in one modern Icelandic collection of spells, the so-called Huld manuscript. That book has nothing more than this one sentence to say about it: “If this sign is carried, one will never lose one’s way in storms or bad weather, even when the way is not known.”[1]
Läs mer:
https://norse-mythology.org/vegvisir/
https://en.wikipedia.org/wiki/Vegv%C3%ADsir

Lastluckan på fördäcket är utsågad.

Akterdäcket dekorerat med en kompass. Mönstret är bränt in med värmepistol.

Och fördäcket med ‘Vegvisir’. Så navigationen borde inte bli något problem när man är ute på tur.

Här är däcket plastat med glasfiber och epoxi på insidan.

Ämnen till sargen.

Provisoriskt monterade i en form. Ca 100 st. De är gjorda av samma ribbor som skrov och däck. Överkanten kommer att vara av massiv lärk.

Hela däcket lagt.

Nu är akterdäckets ribbor lagda. Lite justeringar av höjder på vissa ställen behöver göras för att minska behovet av slipning. Vid sittbrunnen är det lite knepigt att få en smidig linje.

Ribborna har lagts en i taget på omväxlande sidor så det blev ett zick-zack mönster i mitten.
Skäddan (fenan) är till för att förbättra kursstabiliteten vid olika vind och vågor. Den är höj-och sänkbar med hjälp av linor som dras fram till sittbrunnen. Skäddan kan inte svänga i sidled som ett roder kan.

På bilden syns den lilla lådan som skäddan finns i uppfällt läge. Viktigt att det blir tätt mot skrovet så att vatten inte kommer in där.

Mall av fenan visar hur det kommer att bli i nerfällt läge.

Skrovet är plastat med glasfiberarmerad epoxi på båda sidor. Nu ska däcket byggas och här är mallarna tillsågade. Det görs på samma sätt om skrovet: Uppbyggnad med granribbor 5*21 mm som häftas fast i mallarna och i varandra. Därefter plastning innan skrov och däck sätts ihop.

Skäddan lackad.

På bilden syns min lilla arbetsplats i Slup-och Barkassskjulet.

Fyren år en halvmodell av Malmö Fyr med lite fritt tolkad version av panel. Virke av mahogny, al och ek. Höjd 150 cm.